Fånigt folk vill ha fåniga titlar

Har länge stört mig på dessa fåniga titlar folk har för att beskriva sin tjänst. Nu får jag vatten på min kvarn när jag läser att det går inflation i att byta till nya titlar men utan att tjänstens innehåll förändras. T.ex. har yrket städare uppgraderats till först lokalvårdare och nu hygientekniker alt. städtekniker fast arbetsuppgifterna alltjämt är desamma. Ett annat alternativ till den "finare" ändelsen -tekniker är att ha en engelsk titel.

På hotell finns oftast en person med tjänstetitel husmor vars uppgift är att sköta ruljansen bland hygienteknikerna så att hotellet och dess rum blir rena och fina. Skall tjänsten husmor nu uppgraderas till Manager of Cleaning Technician?

Bortskämda barn

Nu är måttet rågat vad gäller bortskämda barn. Jag har länge upprörts över hur vuxna människor, till synes vid sina sinnens fulla bruk, inte förstår skillnaden mellan att älska sitt barn och att skämma bort sitt barn när de blir föräldrar.

Nu är det någon mexikansk "flicka" på 19 år som på fullaste allvar anser att hon skall få delta på prins Williams och Kate Middeltons bröllop senare i vår. Jag kan inte riktigt avgöra om hon endast är bortskämd eller om hon även har någon mental sjukdom.

Jag ser framför mig hur hennes föräldrar aldrig någonsin har kunnat säga nej till sin dotter. Allt hon har velat ha har hon fått. Hon sitter där i sitt rosa rysch och pysch-rum och drömmer om prinsar och prinsessor och kräver att få delta på ett bröllop hon inte på något sätt har någon anknytning till, förutom att hon är besatt av prinsens avlidna mor lady Di. Klart man vill ha en stalker på sitt bröllop...

Det som upprör mig mest är att detta enkelt hade kunnat avhjälpas om föräldrarna sagt nej till sitt barn under uppväxten. Det är inte farligt att inte alltid få som man vill, tvärtom får barnet hjälp att bli ödmjuk och växa upp till att bli en trevlig individ. Jag är ett praktexempel på detta, älskad och omtyckt av alla och envar.

Ryggsäcksmarodörer

Jag har dessvärre på sistone åkt en del tunnelbana. Där har jag tvingats frottera mig med människor som jag annars hade velat hålla på långt mer än armlängds avstånd. Majoriteten av dessa individer bär ryggsäck. Vad de fyller sina ryggsäckar med är oklart, men det tycks vara åtminstone halva deras bohag och en hel del annat smått och gott som antagligen är nödvändigt för den omedelbara överlevnaden. Som medresenär får du sedan dessa ryggsäckar - om du har oturen att stå upp - upptryckta under hakan, eller - om du haft lyckan att få sitta ner - slängda och dängda kring huvudet.

För det första, om du vägrar att ta av dig din ryggsäck borde du få lösa ytterligare en biljett för all den plats den tar och obehag den orsakar.

För det andra ska jag skämma bort er med ett av mina ovärderliga stiltips. Ryggsäck, särskilt av den sportiga typen, passar i urban miljö egentligen bara den finniga KTH-studenten. För alla er andra finns nätta och stiliga portföljer som rymmer såväl matlåda som ipad.

Vinn en fru

En radiokanal på Nya Zeeland har nu utlyst en tävling där första pris är en fru. Vinnaren kommer att få åka till Ukraina och välja en fru ur sortimentet hos en äktenskapsförmedlare och detta stöter nu på massiv kritik.

Jag förstår inte problemet, detta är ju en vinst för båda. Kvinnan annonserar ut sig själv, söker nytt hem och ett bättre liv. Mannen söker sig en kvinna*. Båda får vad de letar efter.

Visserligen är det bara loosers som behöver köpa eller vinna sig en fru, men även loosers har rätt till värme, närhet och den markservice som äktenskapet förhoppningsvis ger.

* Män är oftast betydligt mindre komplicerade i sin kravspecifikation över tilltänkt partner.

Porr och knark

Minns ni de 33 instängda männen i en gruva i Chile? Det var en stor nyhet under hösten 2010 då 33 gruvarbetare stängdes in som resultat av en gruvolycka.

Nu framkommer att gruvarbetarna inte enbart fick medicin, mat och böcker utan även porr och knark för att hålla humöret uppe. Nu förstår jag varför de såg så lyckliga ut på bilderna nerifrån gruvan:

De var höga som hus och fick titta på oändliga mängder porr. Självklart behöver man sin dagliga dos av porr, oavsett om man befinner sig i hemmet, på arbetsplatsen eller instängd i en gruva. Frågan är varför detta blir en nyhet, det dagliga porrbehovet är så uppenbart att ingen ens bör kunna bli förvånad.

Kan jag vara lurad kan alla vara det

Jag har blivit grundlurad.

Jag anser mig själv vara en mycket god vinkännare och är dessutom flitig konsument av Systembolagets beställningssortiment av framförallt goda röda viner. Nu läser jag att flertalet vinproducenter kan använda sig av pulvertanniner, specialdesignad jäst och socker för att få fram smaker och andra önskade egenskaper i vinet. Detta utan att det deklareras på flaskan.

Upprörande! Vilket fusk och vilket hån mot de vinproducenter som gör ett gediget hantverk och låter vinerna spontanjäsa och mogna för "egen maskin".

Torstenfascism?

Läste en artikel av Thomas Bäcklin (fp) där han menar att barnbidraget bör begränsas till fyra barn, därefter skall man inte vara berättigad till ytterligare barnbidrag. Artikeln kunde ha varit skriven av mig, även om jag hade stannat vid två barn och inte fyra.

En av kommentatorerna konstaterar att "barnbidraget borde dessutom vara inkomst- och studieprövat. Högavlönade med hög utbildning borde få mer i bidrag. Detta för att stimulera den bättre delen av befolkningen att skaffa barn."

Det är en kommentar i riktig Torstenanda när jag är på mitt mest fascistiska humör!

Fler profilbildsmarodörer

Apropå profilbilder så finns det ytterligare en kategori som jag inte kan känna annat än förakt för och det är dessa människor som slänger upp en bild där de - uppstyrda till tänderna - posar onaturligt i en halvproffsig fotostudio. Som om det skulle vara trovärdigt att de vid sidan av sin vanliga sysselsättning - föräldraledig? - knäckte lite som fotomodell och lånade en bild från portföljen. Ofta är dessa bilder softade och modellen i fråga, för det är allt som oftast en kvinna, obehagligt översminkad.

Allra värst är det om de lyckats få med sin partner på ett hörn på bilden. Det för osökt tankarna till den bästa, skämskuddigaste site jag någonsin haft lyckan att besöka.

"Svältande" stackars mödrar

På facebook, twitter och även i andra sociala sammanhang rapporteras från allehända mödrar att deras små "guldklimpar" till spädbarn upptar all deras tid så att de inte hinner äta, duscha, klä sig, tvätta och annat de önskar göra under dagen*.

Visst har jag förståelse för att ett barn behöver omvårdnad och kärlek, men det är inte detsamma som full uppmärksamhet och uppassning. Låt inte en halvmetersmänniska diktera villkoren för hur livet och dagens rutiner skall se ut. Lägg barnet i sin spjälsäng och gå på toaletten. Det värsta som händer är att det skriker lite, det är inget som dödar eller ens gör ont.

Dessutom har jag mycket svårt för detta generella gnäll från föräldrar. Det gnälls om allt, tidsbrist, sömnbrist, låg ersättning, fulla bussar... Föräldrar får idag betalt av staten för att vara hemma i ca 1½ år med sina barn. Dessutom har flertalet nu tagit städhjälp tack vare RUT-avdraget. Ni får alltså vara hemma på andras bekostnad och någon annan städar ert hem. Vad gnäller ni över?

* Förutom att fika givetvis, det är en "latte-mammas" absoluta favoritsysselsättning, gärna kring lunchtid och med extra bred barnvagn som bara måste stå mitt i gången på caféet.

Samma typ av annorlunda saker

Det är intressant att DN väljer att göra en hel serie artiklar på temat "ung och annorlunda". Sällan är man väl så homogen som när man är ung. Alla tonåringar är ju exakt likadana; finniga, hormonstinna, oförskämda och truliga. Och ingen förstår dem. Alla! Så de kan ju lika gärna vänja sig, för mindre annorlunda än så blir de aldrig. Det är bara det att när man blir vuxen så gör man allt för att betona hur unik man är, i sitt val av precis samma inredning, kläder, mat och politiska åsikter som hela sin bekantskapskrets.

Profilfoton

Något som stör mig enormt är när folk lägger upp profilbilder föreställande någon annan än de själva på t.ex. facebook. Gärna ett foto föreställande deras egen avkomma med "sött" dregel eller annat snuskigt.

Till er vill jag tydligt poängtera att en bild av din avkomma inte är en bild av dig själv. Hur gärna du än vill vara liten och "söt" är du äldre och troligtvis ful. Min rekommendation är att du står för hur du ser ut och visar en bild föreställande dig.

Tur att jag själv är snygg och inte lider av dessa personlighetsstörningar som gör att vuxna tror, eller möjligtvis hoppas, att de är barn.