Jag har inget emot kaffe. Kaffe är en god dryck som ger en förnöjd känsla när det intas i måttliga doser.
Jag har heller inget emot att fika. Så länge det inte innebär att sitta och sörpla på en kopp silverte i flertalet timmar. Långdragna fikastunder får det att krypa i kroppen på mig.
Ångesten älskar att fika. Gärna länge och kring middagstid, fast utan att äta middag eller något i matväg över huvud taget. Ångesten brukar vid dessa tillfällen se mig djupt i ögonen och försöka dra ur mig allehända information, gärna sådan som rör min mentala status*. Jag tror att Ångesten livnär sig på andras olycka**.
* Min mentala status är givetvis mycket stabil, men det hindrar inte Ångesten från att outtröttligt leta efter en spricka eftersom Ångesten uppenbarligen inte kan asseptera att andra inte mår konstant dåligt över det faktum att vi lever och äter upp binas honung.
** Allt finns på flashback.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar